Koncernredovisning – steg för steg

Vad är en koncern?

En koncern består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. Det avgörande är att moderföretaget har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, till exempel genom att äga mer än hälften av rösterna. Bestämmande inflytande kan dock även uppstå på andra sätt, exempelvis genom avtal eller rätten att utse en majoritet av styrelsen.

Vill du gräva djupare i olika typer av koncernförhållanden har vi en hel artikel där vi går igenom vad en koncern, en oäkta koncern och ett intresseföretag är, hur de skiljer sig åt och vilka fördelar som finns med att bilda en koncern.

Vad är koncernredovisning?

En koncernredovisning är en särskild redovisning som moderföretaget i vissa fall behöver upprätta vid sidan av den vanliga årsredovisningen.

Syftet är att beskriva hela koncernens resultat och finansiella ställning som om moderföretaget och dotterföretagen vore en enda ekonomisk enhet. För att det ska vara möjligt behöver interna transaktioner, fordringar, skulder och resultat mellan bolagen elimineras.

Om ett bolag i koncernen exempelvis har sålt en tjänst till ett annat koncernbolag ska den intäkten och kostnaden inte påverka koncernens totala resultat. Ur koncernens perspektiv har det bara flyttats pengar mellan två delar av samma ekonomiska enhet.

Vem behöver upprätta en koncernredovisning?

Huvudregeln i årsredovisningslagen är att ett moderföretag ska upprätta koncernredovisning. Det finns däremot flera undantag.

Det viktigaste undantaget gäller mindre koncerner, som normalt inte behöver upprätta någon koncernredovisning.

En koncern räknas som större om den under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande villkor:

• fler än 50 anställda i medeltal
• en balansomslutning över 40 miljoner kronor
• en nettoomsättning över 80 miljoner kronor.

När gränsvärdena beräknas ska interna poster inom koncernen normalt elimineras. Om beräkningen i stället görs utan sådana elimineringar används de högre gränsvärdena 48 miljoner kronor i balansomslutning och 96 miljoner kronor i nettoomsättning.

Det finns också andra situationer där ett moderföretag kan slippa upprätta en egen koncernredovisning. Det gäller exempelvis i vissa fall när moderföretaget självt är dotterföretag och omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag.

Även om en mindre koncern inte måste upprätta koncernredovisning kan det ibland finnas goda skäl att göra det ändå. För företag med flera bolag kan en konsoliderad rapportering ge en betydligt bättre bild av hur koncernen som helhet faktiskt utvecklas.

När måste koncernredovisning upprättas?

Koncernredovisningen omfattar ett räkenskapsår och upprättas normalt samtidigt som moderföretagets årsredovisning. Bolagsverket beskriver också att koncernredovisningen ska tas fram när moderföretaget gör sin årsredovisning.

Det betyder att koncernredovisningen blir en del av den årliga rapporteringen och sammanfattar hela koncernens ekonomiska utveckling under året.

Vad måste en koncernredovisning innehålla?

En koncernredovisning påminner till stor del om en vanlig årsredovisning, men uppgifterna ska avse hela koncernen.

Enligt årsredovisningslagen ska koncernredovisningen innehålla:

• koncernbalansräkning
• koncernresultaträkning
• noter
• förvaltningsberättelse
• kassaflödesanalys.

När handlingarna lämnas in till Bolagsverket ingår även fastställelseintyg och, när revision krävs, revisionsberättelse för koncernen.

Fastställelseintyg

Fastställelseintyget visar bland annat att årsstämman har fastställt moderbolagets resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

Det intygar också vilket beslut årsstämman har fattat om hur företagets vinst eller förlust ska disponeras.

Förvaltningsberättelse

I förvaltningsberättelsen beskriver moderföretaget koncernens verksamhet, utveckling, ställning och resultat.

Här kan även viktiga händelser under året lyftas fram, exempelvis större investeringar, förvärv, förändringar i verksamheten eller externa faktorer som har haft betydande påverkan på koncernen.

Koncernbalansräkning

Koncernbalansräkningen visar koncernens tillgångar, skulder och eget kapital som om samtliga bolag vore ett enda företag.

Först kombineras bolagens balansräkningar. Därefter behöver interna poster elimineras. Om ett bolag exempelvis har en fordran på ett annat koncernbolag kommer motsvarande skuld att finnas hos det andra bolaget. I koncernredovisningen ska båda posterna tas bort eftersom koncernen som helhet varken har en fordran på eller skuld till sig själv.

En viktig del i arbetet är också förvärvsanalysen, där de förvärvade tillgångarna och skulderna identifieras och värderas i samband med att ett dotterföretag förvärvas.

Koncernresultaträkning

Koncernresultaträkningen visar koncernens samlade intäkter, kostnader och resultat.

Även här behöver interna transaktioner elimineras. Om ett koncernbolag har sålt något till ett annat koncernbolag ska koncernens resultat inte påverkas av den interna affären på samma sätt som om försäljningen hade skett till en extern kund.

I vissa situationer behöver även interna vinster elimineras. Det kan exempelvis bli aktuellt om en vara eller tillgång har sålts mellan två koncernbolag men fortfarande finns kvar inom koncernen vid räkenskapsårets slut.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar hur koncernens likvida medel har förändrats under året och hjälper till att förklara var pengarna har kommit ifrån och vad de har använts till.

Kassaflödet delas normalt upp i tre delar:

• Löpande verksamhet – exempelvis betalningar från kunder, leverantörer och andra poster kopplade till den löpande verksamheten.
• Investeringsverksamhet – exempelvis förvärv och försäljningar av anläggningstillgångar eller företag.
• Finansieringsverksamhet – exempelvis nya lån, amorteringar, nyemissioner och andra förändringar i finansieringen.

På så sätt blir det enklare att förstå koncernens faktiska betalningsflöden, inte bara det redovisade resultatet.

Noter

Koncernredovisningen ska också innehålla noter som kompletterar siffrorna i resultat- och balansräkningen. Här lämnas bland annat ytterligare information om koncernens redovisningsprinciper och företag som ingår i koncernen.

Vilka upplysningar som krävs beror bland annat på koncernens storlek och vilket regelverk som används.

Koncernredovisning och konsolidering

Hela grunden för koncernredovisningen är det som kallas konsolidering. Det innebär att den ekonomiska informationen från flera företag sätts samman till en gemensam redovisning.

Men att konsolidera innebär inte bara att lägga ihop siffrorna från de olika bolagen.

Först behöver bolagens resultat- och balansräkningar sammanställas. Därefter behöver interna poster tas bort, exempelvis:

• interna fordringar och skulder
• intern försäljning och interna kostnader
• internvinster
• andra transaktioner mellan koncernbolagen.

Samtidigt behöver hänsyn tas till bland annat förvärvsanalyser, goodwill och eventuella innehav som inte ägs till 100 procent.

Slutresultatet ska ge en bild av hur koncernen skulle se ut om samtliga bolag i stället hade varit en enda verksamhet.

Det är också därför kvaliteten på den underliggande redovisningen är så viktig. Om bokföring, avstämningar och rapportering skiljer sig mellan bolagen blir konsolideringen snabbt betydligt mer komplicerad.

Förvärvsanalysen är en viktig del

När ett företag förvärvar ett dotterföretag behöver en förvärvsanalys upprättas. Den används för att fastställa värdet på de tillgångar och skulder som följer med förvärvet och ligger sedan till grund för hur förvärvet redovisas i koncernen.

Här kan även goodwill uppstå om köpeskillingen överstiger värdet av de identifierbara nettotillgångar som förvärvats.

Förvärvsanalysen blir därför en viktig utgångspunkt för den fortsatta koncernredovisningen och behöver följas över tid när exempelvis övervärden skrivs av eller goodwill hanteras.

Vilket regelverk används för koncernredovisning?

För svenska icke-noterade företag är K3 det centrala regelverket för koncernredovisning. Ett moderföretag i en mindre koncern som frivilligt väljer att upprätta koncernredovisning ska också tillämpa K3 för både koncernredovisningen och sin egen årsredovisning.

Det är därför viktigt att väga in konsekvenserna innan en mindre koncern frivilligt börjar upprätta en formell koncernredovisning. En intern konsoliderad rapport för uppföljning är inte samma sak som att frivilligt upprätta en fullständig koncernredovisning enligt årsredovisningslagen och K3.

Hjälp med koncernredovisningen?

När flera bolag ska bli en ekonomisk helhet ökar också kraven på att redovisningen fungerar genom hela koncernen. Förvärvsanalyser, interna transaktioner, avstämningar och rapportering behöver hänga ihop för att koncernredovisningen ska ge en korrekt bild av verksamheten.

På Saldo hjälper vi företag med både den löpande redovisningen och mer komplexa frågor kring bokslut, årsredovisning och koncernredovisning. Vill ni få bättre kontroll över ekonomin i hela koncernen och lägga mindre tid på administrationen? Hör av er till oss så berättar vi hur ett samarbete kan se ut.