K2 & K3 – Vad är skillnaden & vilket regelverk ska du välja?

Vad är K2 och K3?

2004 började Bokföringsnämnden arbeta med det som kallades K-projektet. Tanken var att ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

K står helt enkelt för kategori, och arbetet resulterade i olika K-regelverk som innehåller de redovisningsregler som är relevanta för respektive kategori.

K1 används bland annat av vissa mindre verksamheter som upprättar förenklat årsbokslut. K4 används som benämning på företag som tillämpar internationella redovisningsregler, IFRS. K2 och K3 är däremot de vanligaste regelverken för svenska företag som upprättar årsredovisning, och det är därför dem vi fokuserar på här.

K2 och K3 är alltså två olika regelverk för hur årsredovisningen ska upprättas. De behandlar bland annat värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder på olika sätt.

Kort kan man säga att K2 är ett mer förenklat och regelstyrt regelverk, medan K3 är mer omfattande och principbaserat.

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?

Den stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är mer regelbaserat medan K3 är principbaserat.

På vanlig svenska betyder det att K2 innehåller fler förenklingsregler, schabloner och tydliga gränser att utgå från. Det gör regelverket enklare att tillämpa och innebär ofta mindre administration.

Samtidigt blir du också mer begränsad. K2 erbjuder mindre utrymme att anpassa redovisningen efter verksamhetens faktiska ekonomiska förhållanden.

K3 innehåller i stället fler bedömningar och principer. Det kan göra årsredovisningen mer omfattande och kräva högre redovisningskompetens, men ger samtidigt större möjlighet att låta redovisningen spegla företagets verksamhet mer detaljerat.

Aktivering av utgifter – en viktig skillnad

En viktig skillnad mellan K2 och K3 handlar om möjligheten att aktivera utgifter, alltså att redovisa en utgift som en tillgång i balansräkningen och fördela kostnaden över flera år genom avskrivningar.

K2 innehåller fler begränsningar kring vilka utgifter som får aktiveras. Ett tydligt exempel är egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar, där utgifter normalt ska kostnadsföras direkt enligt K2.

I K3 finns större möjligheter att aktivera vissa utgifter när villkoren i regelverket är uppfyllda. Det kan exempelvis vara relevant för företag som lägger stora resurser på utvecklingsprojekt eller har tillgångar där kostnaderna behöver fördelas över en längre nyttjandeperiod.

Det är därför lite för förenklat att säga att det råder ett generellt aktiveringsförbud i K2. Skillnaden är snarare att K3 ger större möjligheter och i vissa fall ställer andra krav på aktivering och avskrivning.

Vem får använda K2 respektive K3?

K3 är huvudregelverket för företag som upprättar årsredovisning och ska användas av större företag. Mindre företag kan i många fall välja att använda K2 i stället.

För att avgöra om ett företag räknas som större tittar man bland annat på antalet anställda, balansomslutningen och nettoomsättningen. Ett företag räknas normalt som större om det under två år i rad uppfyller mer än ett av gränsvärdena:

• fler än 50 anställda
• mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning
• mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Mindre företag som inte når upp till kriterierna kan normalt välja mellan K2 och K3.

Nya begränsningar för K2 från 2026

Från och med räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2025 har reglerna förändrats. Att ett företag räknas som mindre innebär inte längre automatiskt att det får använda K2.

Vissa företag måste använda K3 oavsett storlek. Det gäller bland annat:

• bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• företag som har filial i utlandet
• vissa företag med direkt innehav av kryptotillgångar
• företag som använder vissa aktierelaterade ersättningar
• företag med vissa sammansatta finansiella instrument.

För företag som inte omfattas av de allra minsta företagens lättnadsregel finns dessutom ytterligare begränsningar. Bland annat kan företag där byggnader genererar minst 75 procent av nettoomsättningen samt företag med en väsentlig uppskjuten skatteskuld behöva använda K3.

Det betyder att valet mellan K2 och K3 från 2026 inte bara handlar om företagets storlek. Även verksamhetens karaktär och vilka typer av tillgångar eller transaktioner företaget har kan avgöra vilket regelverk som får användas.

För- och nackdelar med att använda K2

K2 är framtaget för mindre företag med relativt enkla redovisningsförhållanden. För många verksamheter är det därför ett naturligt och effektivt val.

Fördelar

• Kräver normalt mindre administration.
• Är enklare att tillämpa.
• Innehåller fler schabloner och förenklingsregler.
• Passar många mindre företag med okomplicerad verksamhet.

Nackdelar

• Färre valmöjligheter.
• Mindre utrymme att anpassa redovisningen efter verksamhetens ekonomiska verklighet.
• Begränsningar kring exempelvis vissa typer av aktivering.
• Kan ge mindre detaljerad information till externa intressenter.

För- och nackdelar med K3

K3 är mer omfattande, men ger också större flexibilitet.

Fördelar

• Fler möjligheter att anpassa redovisningen efter verksamheten.
• Ger ofta mer utförlig information till externa intressenter.
• Passar bättre för företag med mer komplexa tillgångar, transaktioner eller finansiering.
• Företaget behöver inte byta regelverk om det senare växer till ett större företag.

Nackdelar

• Kräver mer administration.
• Innehåller fler bedömningar.
• Ställer högre krav på redovisningskompetens.
• Kan innebära ett mer omfattande boksluts- och årsredovisningsarbete.

Kan man byta mellan K2 och K3?

Ett företag som får tillämpa K2 kan välja att gå över till K3. Det kan exempelvis bli aktuellt när verksamheten växer, blir mer komplex eller när företaget vill ha en mer detaljerad redovisning.

Att gå tillbaka från K3 till K2 är mer begränsat. Enligt regelverken är möjligheterna till upprepade byten begränsade och särskilda skäl kan krävas.

Det går heller inte att plocka de delar man tycker bäst om från respektive regelverk. När företaget väl tillämpar K2 eller K3 ska regelverket följas som en helhet.

Vilket regelverk ska du välja?

Driver du ett större företag, eller ett företag som från 2026 omfattas av någon av begränsningarna för K2, är valet enkelt: då ska K3 användas.

För många mindre företag finns däremot fortfarande möjlighet att välja mellan K2 och K3.

K2 är ofta ett naturligt val för mindre företag med relativt enkla förhållanden. Det är lättare att tillämpa, kräver mindre administration och kan vara fullt tillräckligt för verksamhetens behov.

Samtidigt kan det finnas skäl att välja K3 även om företaget har rätt att använda K2. Det gäller exempelvis om verksamheten har stora investeringar, utvecklingsprojekt, fastigheter, mer komplex finansiering eller externa intressenter som behöver mer detaljerad ekonomisk information.

Har företaget tydliga tillväxtplaner kan K3 också vara värt att överväga redan innan ett byte blir obligatoriskt. Då slipper verksamheten göra en större övergång längre fram och får samtidigt en redovisning som kan ge banker, investerare och andra intressenter ett mer detaljerat underlag.

Det bästa valet är alltså inte alltid det enklaste regelverket, utan det regelverk som passar företagets verksamhet, komplexitet och behov av ekonomisk information.

Svårt att veta om K2 eller K3 passar bäst?

Valet av regelverk är en del av en större redovisningshelhet. För vissa företag är K2 det självklara valet, medan K3 kan ge en mer rättvisande och användbar redovisning för andra.

På Saldo hjälper vi företag med allt från löpande redovisning och bokslut till årsredovisning och mer komplexa redovisningsfrågor. Vill ni få bättre kontroll på redovisningen och ett upplägg som passar hur verksamheten faktiskt ser ut? Hör av er till oss så berättar vi hur vi kan hjälpa till.