Saldo

Arbetsgivaravgift 2026: Det behöver du som arbetsgivare veta

Som arbetsgivare betalar du inte bara lön till dina anställda. Du behöver också betala arbetsgivaravgifter på löner och andra skattepliktiga ersättningar. Men hur hög är arbetsgivaravgiften 2026? Vad räknas avgiften på? Och vilka nedsättningar finns? Här går vi igenom det viktigaste du behöver ha koll på.

Två kollegor skakar hand

Lästid

5 min

Uppdaterad

2026-08-27

Kategorier

Lön & HR

Vad är arbetsgivaravgifter?

Arbetsgivaravgifter är de avgifter som arbetsgivaren betalar till staten på ersättning för arbete. De finansierar delar av det svenska socialförsäkringssystemet, bland annat pension, sjukförsäkring och föräldraförsäkring.

Arbetsgivaravgiften beräknas normalt på den anställdes bruttolön och skattepliktiga förmåner. Det betyder att kostnaden för en anställd är högre än den lön som står på lönebeskedet.

För de flesta anställda är den fulla arbetsgivaravgiften 31,42 procent under 2026.

Arbetsgivaravgift 2026 – aktuella nivåer

Hur stor arbetsgivaravgiften är beror bland annat på den anställdes ålder.

Under 2026 gäller i huvudsak följande:

  • För personer födda 1959 eller senare är den fulla arbetsgivaravgiften 31,42 procent.
  • För personer födda 1938–1958 betalas normalt endast ålderspensionsavgift på 10,21 procent.
  • För personer födda 1937 eller tidigare betalas normalt ingen arbetsgivaravgift.

Från den 1 april 2026 gäller dessutom en tillfällig nedsättning för unga anställda.

Tillfälligt lägre arbetsgivaravgift för unga

För ersättningar som betalas ut från den 1 april 2026 till den 30 september 2027 är arbetsgivaravgiften tillfälligt lägre för vissa yngre anställda.

Under 2026 omfattas personer födda 2003–2007. Arbetsgivaren betalar då 20,81 procent i arbetsgivaravgift på ersättning upp till 25 000 kronor per person och kalendermånad.

På den del av ersättningen som överstiger 25 000 kronor gäller den vanliga arbetsgivaravgiften på 31,42 procent.

Det innebär exempelvis att en arbetsgivare som betalar ut 30 000 kronor i lön till en person som omfattas av nedsättningen betalar 20,81 procent på de första 25 000 kronorna och 31,42 procent på resterande 5 000 kronor.

Vad ingår i arbetsgivaravgiften?

Den fulla arbetsgivaravgiften består av flera olika delar. Bland annat ingår avgifter som finansierar ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskador och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar.

En del av de 31,42 procenten består också av den allmänna löneavgiften. Den fungerar till skillnad från de övriga delarna i praktiken som en skatt och är inte direkt kopplad till en specifik socialförsäkringsförmån.

För arbetsgivaren är det däremot vanligtvis den totala procentsatsen som är viktigast när kostnaden för en anställd ska beräknas.

Så beräknar du arbetsgivaravgiften

Arbetsgivaravgiften beräknas normalt på den ersättning som den anställde får för sitt arbete. Det handlar framför allt om bruttolön, men även skattepliktiga förmåner kan ingå i underlaget.

Låt oss säga att en anställd har:

  • 30 000 kronor i månadslön
  • 2 000 kronor i skattepliktiga förmåner.

Underlaget för arbetsgivaravgiften blir då 32 000 kronor.

Om full arbetsgivaravgift på 31,42 procent gäller blir beräkningen:

32 000 × 31,42 % = 10 054,40 kronor

Arbetsgivaravgiften blir alltså 10 054,40 kronor.

Om vi enbart ser till lön och arbetsgivaravgift blir arbetsgivarens kostnad i det här exemplet 40 054,40 kronor för själva lönen på 30 000 kronor. Förmånen påverkar underlaget för arbetsgivaravgiften men är inte en ytterligare kontant löneutbetalning till den anställde.

Den verkliga kostnaden för en anställd kan dessutom innehålla sådant som tjänstepension, försäkringar, semester, personalförmåner och andra kostnader.

Arbetsgivaravgift på förmåner

Arbetsgivaravgifter betalas inte bara på vanlig lön. Även många skattepliktiga förmåner ska ingå i underlaget.

Det kan exempelvis handla om:

  • bilförmån
  • kostförmån
  • skattepliktiga bostadsförmåner
  • andra förmåner som den anställde får genom sitt arbete.

Det innebär att en förmån kan påverka både den anställdes skatt och arbetsgivarens kostnad.

För arbetsgivaren är det därför viktigt att förmåner registreras korrekt i lönehanteringen och kommer med i arbetsgivardeklarationen.

När ska arbetsgivaravgiften deklareras och betalas?

Arbetsgivaren redovisar löner, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter genom arbetsgivardeklarationen.

För företag med en årsomsättning på högst 40 miljoner kronor ska arbetsgivardeklarationen normalt lämnas den 12 i månaden efter att lönen betalats ut. Datumen kan dock flyttas när den ordinarie dagen infaller på exempelvis en helg.

Under 2026 är sista deklarationsdagen exempelvis den 13 april för ersättningar som betalats ut i mars, den 13 juli för juni och den 14 september för augusti. För ersättningar som betalats ut i juli är sista dagen den 17 augusti.

Företag med en omsättning över 40 miljoner kronor har andra deklarationstidpunkter och lämnar normalt arbetsgivardeklarationen senare i månaden.

Det är därför klokt att utgå från företagets faktiska deklarationsdatum hos Skatteverket i stället för att enbart komma ihåg en bestämd dag varje månad.

Växa-stöd för första och andra anställda

För mindre företag som börjar anställa kan Växa-stödet minska kostnaden för arbetsgivaravgifter.

Stödet kan under vissa förutsättningar ges för företagets första och andra anställda under upp till 24 kalendermånader i följd. För anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024 kan stödet innebära att arbetsgivaren i praktiken endast belastas med ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättning upp till 35 000 kronor per person och månad.

Från och med redovisningsperioden januari 2026 fungerar hanteringen annorlunda än tidigare. Arbetsgivaren redovisar först arbetsgivaravgifterna och ansöker därefter om återbetalning från Skatteverket. Om ansökan godkänns sätts återbetalningen in på företagets skattekonto.

För anställningar som påbörjades före den 1 maj 2024 kan andra beloppsgränser och övergångsregler gälla.

Nystartsjobb

Nystartsjobb är ett annat stöd som kan minska kostnaden när ett företag anställer en person som varit borta från arbetslivet under en längre tid eller tillhör någon av de grupper som omfattas av reglerna.

Det är en vanlig anställning, men arbetsgivaren får ekonomisk ersättning från Arbetsförmedlingen. Hur stor ersättningen blir beror på den anställdes situation och kan uppgå till 1, 2 eller 2,5 gånger arbetsgivaravgiften.

Ersättningen beräknas på lön upp till 20 000 kronor per månad vid heltidsarbete. Någon ersättning lämnas inte för den del av lönen som överstiger 20 000 kronor.

Det är viktigt att ansöka innan anställningen börjar. En redan påbörjad anställning kan inte i efterhand göras om till ett nystartsjobb.

Regionalt stöd för arbetsgivare

Företag som bedriver verksamhet inom vissa stödområden kan under vissa förutsättningar få regional nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Vilka företag som omfattas beror bland annat på var verksamheten bedrivs och vilken typ av verksamhet företaget har. Det finns också begränsningar för hur stort avdraget får vara.

Eftersom reglerna är mer situationsberoende än den vanliga arbetsgivaravgiften är det viktigt att kontrollera att företaget faktiskt omfattas innan någon nedsättning görs.

Arbetsgivaravgift och den verkliga kostnaden för en anställd

Det är lätt att titta på en månadslön och tänka att det är vad en anställd kostar företaget. I praktiken tillkommer betydligt mer.

Utöver arbetsgivaravgiften kan arbetsgivaren exempelvis ha kostnader för semester, tjänstepension, försäkringar, utrustning och olika personalförmåner.

En månadslön på 40 000 kronor innebär med full arbetsgivaravgift exempelvis en kostnad på ytterligare:

40 000 × 31,42 % = 12 568 kronor

Redan innan andra personalkostnader räknas in är kostnaden alltså 52 568 kronor.

För företag som planerar att anställa är det därför bättre att utgå från den totala personalkostnaden än från enbart bruttolönen.

Vanliga frågor om arbetsgivaravgifter

Hur hög är arbetsgivaravgiften 2026?

Den fulla arbetsgivaravgiften är 31,42 procent under 2026. Det finns däremot lägre avgifter för vissa åldersgrupper och olika former av stöd och nedsättningar.

Vem betalar arbetsgivaravgiften?

Det är arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgiften. Den dras alltså inte från den anställdes nettolön utan är en kostnad för arbetsgivaren utöver bruttolönen.

Betalar man arbetsgivaravgift på förmåner?

Ja, många skattepliktiga förmåner ingår i underlaget för arbetsgivaravgifter. Det gäller exempelvis bilförmån och kostförmån.

Är arbetsgivaravgiften lägre för unga 2026?

Ja. Från den 1 april 2026 är arbetsgivaravgiften tillfälligt nedsatt för personer födda 2003–2007. Avgiften är 20,81 procent på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Kan ett företag få lägre arbetsgivaravgifter när det börjar anställa?

Ja, Växa-stödet kan under vissa förutsättningar minska arbetsgivaravgiften för företagets första och andra anställda. Reglerna beror bland annat på när anställningen påbörjades och hur företaget såg ut innan anställningen.

Söker ni en partner som kan ta hand om lönerna?

På Saldo hjälper vi företag med hela löneprocessen, från löneberedning och arbetsgivardeklarationer till förmåner och mer komplexa lönefrågor. Vill ni lägga mindre tid på löneadministrationen och få bättre kontroll på helheten? Hör av er till oss så berättar vi hur ett samarbete kan se ut.