3:12-reglerna 2026 – så fungerar de nya reglerna

Vad är 3:12-reglerna?

3:12-reglerna styr hur utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier i fåmansföretag beskattas.

Reglerna finns eftersom en företagare som både äger och arbetar i sitt bolag kan välja att ta ersättning som lön eller utdelning. Eftersom de två ersättningsformerna beskattas olika behövs regler som avgör hur stor del av utdelningen som får beskattas som kapital.

Den centrala frågan blir därför hur stort gränsbelopp du har.

Utdelning som ryms inom gränsbeloppet beskattas effektivt med 20 procent. Utdelning över gränsbeloppet kan i stället beskattas som tjänsteinkomst enligt reglerna för fåmansföretag.

Nya 3:12-regler från 2026

Riksdagen har beslutat om förändrade regler för delägare i fåmansföretag. De flesta förändringarna gäller från och med inkomstår 2026, vilket innebär att de används i deklarationen som lämnas 2027.

Den största förändringen är att det bara finns en gemensam beräkningsregel för gränsbeloppet.

Tidigare valde företagaren mellan förenklingsregeln och huvudregeln. Från 2026 kan gränsbeloppet i stället bestå av fyra delar:

• din andel av grundbeloppet
• lönebaserat utrymme
• ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor
• sparat utdelningsutrymme.

Du behöver alltså inte längre välja mellan två olika modeller. I stället räknas de delar som är aktuella för just dig samman till ett gränsbelopp.

Vad har försvunnit från de gamla 3:12-reglerna?

Flera välkända delar av det gamla systemet är borta.

Förenklingsregeln har försvunnit. Det tidigare schablonbeloppet på 2,75 inkomstbasbelopp har ersatts av ett nytt grundbelopp.

Huvudregeln finns inte längre som en separat beräkningsmodell. Företagets löner och aktiernas omkostnadsbelopp kan fortfarande påverka utdelningsutrymmet, men ingår nu i samma modell som grundbeloppet.

Löneuttagskravet har tagits bort. Du behöver alltså inte längre nå upp till en särskild minimilön för att överhuvudtaget få beräkna ett lönebaserat utrymme.

4-procentskravet har också slopats. Tidigare behövde du äga minst fyra procent av kapitalet för att få använda företagets löner i beräkningen. Det kravet finns inte längre.

Det sparade utdelningsutrymmet finns däremot kvar, men räknas inte längre upp med ränta från och med 2026.

Grundbeloppet 2026

Grundbeloppet är en av de viktigaste delarna i den nya modellen och ersätter i praktiken den tidigare förenklingsregeln.

För inkomstår 2026 är grundbeloppet 322 400 kronor, vilket motsvarar fyra gånger inkomstbasbeloppet för 2025 på 80 600 kronor.

Det är viktigt att förstå att 322 400 kronor gäller samtliga aktier i företaget, inte varje delägare.

Om du äger 100 procent av bolaget får du hela grundbeloppet:

322 400 kronor

Om två personer äger 50 procent vardera får de:

161 200 kronor var

Om du äger kvalificerade aktier i flera fåmansföretag får ditt sammanlagda grundbelopp dessutom som mest uppgå till 322 400 kronor för inkomstår 2026. Om dina andelar i flera företag annars skulle ge ett större belopp behöver grundbeloppet fördelas proportionerligt mellan innehaven.

Hur fungerar det lönebaserade utrymmet 2026?

Företagets löner kan fortfarande ge ett betydande extra utdelningsutrymme. Men sättet att räkna har förändrats.

Du börjar med företagets och dess relevanta dotterföretags kontanta löner under året före inkomståret. Därefter räknar du fram din andel av löneunderlaget utifrån hur stor del av företaget du äger.

Från den summan dras åtta inkomstbasbelopp, vilket för inkomstår 2026 motsvarar 644 800 kronor.

Det lönebaserade utrymmet blir sedan 50 procent av det som återstår.

Förenklat:

(löneunderlag × ägarandel − 644 800) × 50 %

Om resultatet blir negativt får du inget lönebaserat utrymme.

Exempel på lönebaserat utrymme

Anta att du äger hela bolaget och att företaget under 2025 betalade ut 2 000 000 kronor i kontanta löner.

Din andel av löneunderlaget är:

2 000 000 kronor

Därefter görs löneavdraget:

2 000 000 − 644 800 = 1 355 200 kronor

Det lönebaserade utrymmet blir:

1 355 200 × 50 % = 677 600 kronor

Utöver det kan du få din andel av grundbeloppet och eventuella andra delar av gränsbeloppet.

Finns det fortfarande ett krav på egen lön?

Det gamla löneuttagskravet är borttaget, men det betyder inte att ägarens lön helt saknar betydelse.

Det finns fortfarande ett tak som innebär att ditt lönebaserade utrymme maximalt får uppgå till 50 gånger din egen eller en närståendes kontanta ersättning från företaget och dess dotterföretag.

Om du exempelvis har tagit ut 500 000 kronor i kontant lön blir taket:

500 000 × 50 = 25 000 000 kronor

För de flesta mindre företag kommer den begränsningen därför inte att vara det som faktiskt sätter taket. Men om varken du eller någon närstående tagit någon kontant ersättning kan regeln få stor betydelse.

Lönen är dessutom viktig av andra skäl, bland annat för pension och SGI. Frågan om lön kontra utdelning behöver därför fortfarande ses ur ett bredare perspektiv än bara 3:12.

Ränta på omkostnadsbeloppet

Omkostnadsbeloppet är förenklat det du har betalat för aktierna, inklusive vissa typer av aktieägartillskott.

Tidigare kunde en räntebaserad del beräknas på hela omkostnadsbeloppet. Från 2026 får du bara räkna ränta på den del som överstiger 100 000 kronor.

Räntesatsen för inkomstår 2026 är 11,55 procent, vilket består av statslåneräntan den 30 november 2025 på 2,55 procent plus nio procentenheter.

Exempel

Om ditt omkostnadsbelopp är 250 000 kronor får du räkna ränta på:

250 000 − 100 000 = 150 000 kronor

Den räntebaserade delen blir:

150 000 × 11,55 % = 17 325 kronor

Det beloppet kan läggas till ditt gränsbelopp.

Vad händer med sparat utdelningsutrymme?

Har du tidigare byggt upp ett sparat utdelningsutrymme försvinner det inte.

Du kan fortfarande föra det vidare och lägga till det när ditt gränsbelopp beräknas. Skillnaden är att det sparade utdelningsutrymmet inte längre räknas upp med ränta.

Har du exempelvis 500 000 kronor i sparat utdelningsutrymme förs alltså 500 000 kronor vidare, utan någon extra årlig uppräkning.

Det innebär inte att det sparade utrymmet förloras, men dess reala värde kan gradvis minska över tid eftersom beloppet ligger still.

Så beräknas gränsbeloppet 2026

Den nya modellen kan sammanfattas ganska enkelt.

Du lägger ihop:

Din andel av grundbeloppet

• lönebaserat utrymme
• ränta på omkostnadsbelopp över 100 000 kronor
• sparat utdelningsutrymme
  = ditt gränsbelopp

Alla fyra delarna behöver inte finnas.

För en ensam ägare i ett mindre bolag utan anställda kan gränsbeloppet exempelvis huvudsakligen bestå av grundbeloppet och eventuellt sparat utdelningsutrymme. I ett bolag med stora löneutbetalningar kan däremot det lönebaserade utrymmet stå för en betydande del av gränsbeloppet.

Exempel 1: Enmansbolag utan anställda

Anta att du äger hela bolaget. Företaget har inga andra anställda, inget löneunderlag som ger något lönebaserat utrymme och ditt omkostnadsbelopp är 100 000 kronor.

Enligt förenklingsregeln för inkomstår 2025 var schablonbeloppet:

209 550 kronor.

Enligt reglerna för 2026 får du i stället hela grundbeloppet:

322 400 kronor.

För den typen av företag innebär förändringen alltså ett betydligt högre grundläggande gränsbelopp.

Exempel 2: Bolag med 2 miljoner kronor i löneunderlag

Anta att du äger 100 procent av bolaget och att löneunderlaget under 2025 var 2 000 000 kronor. Ditt omkostnadsbelopp är 200 000 kronor och vi bortser från sparat utdelningsutrymme.

Grundbelopp:
322 400 kronor

Lönebaserat utrymme:
(2 000 000 − 644 800) × 50 % = 677 600 kronor

Ränta på omkostnadsbelopp:
(200 000 − 100 000) × 11,55 % = 11 550 kronor

Totalt gränsbelopp:

322 400 + 677 600 + 11 550 = 1 011 550 kronor

Det här ligger ganska nära vad samma typ av bolag kunde få enligt den gamla huvudregeln, men beräkningen ser annorlunda ut och det gamla löneuttagskravet behöver inte längre uppfyllas.

Exempel 3: Fem delägare med 20 procent vardera

Här blir de nya reglernas effekt tydligare.

Anta att ett bolag ägs av fem personer med 20 procent vardera och har ett löneunderlag på 6 000 000 kronor. Varje delägare har ett omkostnadsbelopp på 60 000 kronor och vi bortser från sparat utdelningsutrymme.

Varje delägares andel av grundbeloppet blir:

322 400 × 20 % = 64 480 kronor

Varje delägares andel av löneunderlaget blir:

6 000 000 × 20 % = 1 200 000 kronor

Därefter görs avdraget på 644 800 kronor:

1 200 000 − 644 800 = 555 200 kronor

Det lönebaserade utrymmet blir:

555 200 × 50 % = 277 600 kronor

Omkostnadsbeloppet på 60 000 kronor ligger under gränsen på 100 000 kronor och ger därför ingen räntebaserad del.

Totalt gränsbelopp per delägare blir:

64 480 + 277 600 = 342 080 kronor

Det är just i bolag med flera aktiva delägare och stora löneunderlag som förändringen kan ge ett tydligt annat utfall än de gamla reglerna.

Vilka gynnas av de nya 3:12-reglerna?

Det finns inget enkelt svar på om de nya reglerna är “bättre” eller “sämre”. Utfallet beror på hur företaget och ägandet ser ut.

Mindre bolag utan stort löneunderlag kan gynnas av att grundbeloppet har höjts jämfört med den gamla förenklingsregeln. En ensam ägare går exempelvis från ett schablonbelopp på 209 550 kronor för 2025 till ett grundbelopp på 322 400 kronor för 2026.

Mindre delägare kan också gynnas, eftersom det tidigare kravet på minst fyra procents ägande har försvunnit.

Även företagare som tidigare inte nådde upp till löneuttagskravet får större möjlighet att använda företagets löneunderlag.

Vilka kan få ett lägre utdelningsutrymme?

För andra företagare kan den nya modellen innebära ett lägre gränsbelopp.

Det gäller framför allt vissa bolag med flera delägare och stora löneunderlag. Eftersom varje delägares andel av löneunderlaget först minskas med 644 800 kronor innan 50 procent beräknas kan det lönebaserade utrymmet bli lägre än under den gamla huvudregeln.

Även den som äger kvalificerade aktier i flera företag påverkas av att grundbeloppet är begränsat till totalt fyra inkomstbasbelopp per person.

Och för den som har ett stort sparat utdelningsutrymme innebär slopad ränteuppräkning att beloppet inte längre växer automatiskt mellan åren.

Vad innebär reglerna för företag med flera ägare?

Det här är ett område där det är extra viktigt att räkna på det faktiska utfallet.

Under de gamla reglerna kunde flera delägare i ett bolag få relativt stora lönebaserade utrymmen om företaget hade höga löner och ägarna uppfyllde kraven.

I den nya modellen görs löneavdraget på åtta inkomstbasbelopp mot varje delägares andel av löneunderlaget. Därför kan utfallet förändras ganska mycket beroende på antalet ägare och hur aktierna är fördelade.

Det betyder inte automatiskt att en viss ägarstruktur bör ändras. Skatt är bara en av flera aspekter att väga in, och förändringar i ägandet kan få andra juridiska och ekonomiska konsekvenser.

Är lön fortfarande viktigt efter de nya reglerna?

Ja. Det gamla löneuttagskravet är borta, men lön är fortfarande relevant både inom och utanför 3:12-systemet.

Inom 3:12 finns fortfarande 50-gånger-begränsningen för lönebaserat utrymme. Utanför 3:12 påverkar lönen bland annat pension, SGI och möjligheten till ersättning från socialförsäkringssystemen.

Det är därför sällan klokt att optimera utdelningen isolerat. För många företagare är den bättre frågan hur lön, utdelning, bolagets kassaflöde och den privata ekonomin ska fungera tillsammans.

Vanliga frågor om 3:12-reglerna 2026

Hur stort är grundbeloppet 2026?

Grundbeloppet är 322 400 kronor för samtliga aktier i ett företag. Det fördelas mellan delägarna efter deras ägarandel.

Finns förenklingsregeln kvar?

Nej. Från inkomstår 2026 har den ersatts av grundbeloppet och den nya gemensamma beräkningsmodellen.

Finns huvudregeln kvar?

Inte som en separat regel. Lönebaserat utrymme och en räntebaserad del av omkostnadsbeloppet finns däremot kvar som delar av den nya modellen.

Finns löneuttagskravet kvar?

Nej. Det gamla löneuttagskravet har tagits bort från 2026.

Finns 4-procentskravet kvar?

Nej. Även detta krav har tagits bort.

Hur stort är löneavdraget 2026?

Det schablonmässiga avdraget är 644 800 kronor, motsvarande åtta inkomstbasbelopp.

Hur hög är räntan på omkostnadsbeloppet 2026?

Räntan är 11,55 procent och beräknas endast på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.

Kan jag fortfarande spara utdelningsutrymme?

Ja. Sparat utdelningsutrymme kan fortfarande föras vidare, men från 2026 räknas det inte längre upp med ränta.

Vi hjälper dig att optimera 3:12-reglerna

3:12-reglerna har blivit annorlunda, men det betyder inte att planeringen har blivit oviktig. För vissa företagare ger den nya modellen ett större utdelningsutrymme. För andra kan den innebära att utrymmet minskar betydligt jämfört med tidigare.

Det viktiga är därför inte att utgå från generella råd om vem som “vinner” eller “förlorar”, utan att räkna på hur reglerna slår i just ditt bolag. Ägarandel, löneunderlag, omkostnadsbelopp, sparat utdelningsutrymme och din egen lön kan alla påverka resultatet.

På Saldo hjälper vi företagare att förstå hur de nya 3:12-reglerna påverkar deras situation och hur lön och utdelning kan planeras tillsammans med resten av ekonomin.

Vill du optimera din utdelning och förstå hur du bäst kombinerar lön och utdelning enligt de nya reglerna? Hör av dig till oss så hjälper vi dig att räkna på vad som blir mest fördelaktigt i just ditt bolag.