Förenklingsregeln & huvudregeln – vad gäller från 2026?

Vad var förenklingsregeln?

Förenklingsregeln var det enklaste sättet att beräkna årets gränsbelopp för kvalificerade aktier i ett fåmansföretag.

I stället för att utgå från företagets löner eller hur mycket du hade investerat i aktierna användes ett schablonbelopp som var kopplat till inkomstbasbeloppet.

För inkomstår 2025 var schablonbeloppet 209 550 kronor, motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp. Beloppet gällde för samtliga aktier i bolaget och fördelades mellan delägarna utifrån deras ägarandel.

Ägde du till exempel hela bolaget kunde du använda hela schablonbeloppet. Ägde du 50 procent fick du räkna med halva beloppet.

Förenklingsregeln var därför särskilt vanlig i mindre ägarledda bolag där löneunderlaget var begränsat.

Vad var huvudregeln?

Huvudregeln var ett alternativ till förenklingsregeln och kunde ge ett betydligt större gränsbelopp, framför allt i företag med anställda och stora löneutbetalningar.

Beräkningen kunde bland annat innehålla:

• en räntebaserad del kopplad till omkostnadsbeloppet för aktierna
• ett lönebaserat utrymme baserat på företagets kontanta löner.

För att få använda det lönebaserade utrymmet behövde ägaren enligt de gamla reglerna dessutom uppfylla vissa krav. Det fanns både ett krav på minsta ägarandel och ett särskilt löneuttagskrav.

Det innebar att företagare ofta behövde planera sin egen lön före årsskiftet för att inte gå miste om möjligheten att använda företagets löneunderlag.

Vad var skillnaden mellan förenklingsregeln och huvudregeln?

Den stora skillnaden var vad gränsbeloppet baserades på.

Förenklingsregeln gav ett schablonmässigt utdelningsutrymme och krävde ingen beräkning av företagets löner. Huvudregeln tog i stället hänsyn till företagets ekonomi och kunde ge ett mycket större utrymme när bolaget hade ett stort löneunderlag.

Förenklat var förenklingsregeln schablonbaserad och enkel att räkna på. Den var därför vanlig i mindre bolag och krävde inget löneuttagskrav. Regeln kunde däremot bara användas i ett bolag per år.

Huvudregeln var mer omfattande att beräkna eftersom den bland annat baserades på företagets löner och aktiernas omkostnadsbelopp. Den kunde ofta vara mer fördelaktig i bolag med hög lönesumma, men det lönebaserade utrymmet krävde att vissa villkor var uppfyllda. Huvudregeln kunde användas i flera bolag om villkoren var uppfyllda.

Vilken regel som var bäst behövde därför bedömas från fall till fall.

Exempel på förenklingsregeln vs huvudregeln enligt de gamla reglerna

Anta att du ägde 100 procent av ett mindre aktiebolag utan några anställda. Då kunde förenklingsregeln ofta vara det naturliga alternativet, eftersom det fanns ett schablonmässigt utrymme även om företaget inte hade något större löneunderlag.

Om bolaget i stället hade flera anställda och betalade ut höga löner kunde huvudregeln ge ett betydligt större gränsbelopp.

Det var därför inte ovanligt att företagare varje år jämförde de två modellerna innan de bestämde vilken regel som skulle användas.

Gäller förenklingsregeln och huvudregeln 2026?

Nej. Från och med inkomstår 2026 finns inte förenklingsregeln och huvudregeln längre som två separata alternativ.

De har ersatts av en gemensam modell för att räkna fram årets gränsbelopp. I den nya modellen kan gränsbeloppet bestå av:

1. ett grundbelopp
2. ett lönebaserat utrymme
3. ränta på en del av omkostnadsbeloppet
4. sparat utdelningsutrymme från tidigare år.

Årets gränsbelopp beräknas fortfarande för kvalificerade aktier och utgör tillsammans med sparat utdelningsutrymme det totala gränsbeloppet.

Det innebär att flera delar från de gamla reglerna lever vidare, men de används nu inom samma beräkningsmodell.

Vad har ersatt förenklingsregeln?

Den tydligaste motsvarigheten till den gamla förenklingsregeln är det nya grundbeloppet.

Grundbeloppet motsvarar fyra inkomstbasbelopp. För inkomstår 2026 används inkomstbasbeloppet för 2025 på 80 600 kronor, vilket ger:

4 × 80 600 = 322 400 kronor.

Beloppet gäller för samtliga aktier i företaget och fördelas efter ägarandel. Äger du hela företaget får du alltså tillgodoräkna dig hela grundbeloppet. Äger du 50 procent blir din andel 161 200 kronor.

Om du äger kvalificerade aktier i flera företag finns en begränsning som innebär att ditt sammanlagda grundbelopp inte får överstiga fyra inkomstbasbelopp. Då fördelas beloppet mellan företagen.

Före och efter 2026

För en ensam ägare kan skillnaden illustreras så här:

2025 – förenklingsregeln:
209 550 kronor.

2026 – grundbeloppet:
322 400 kronor.

För många mindre företag utan något större löneunderlag innebär förändringen alltså ett högre grundläggande utdelningsutrymme.

Vad har hänt med huvudregeln?

Huvudregeln finns inte längre som ett separat alternativ, men två av dess viktigaste delar finns kvar:

• lönebaserat utrymme
• ränta på omkostnadsbeloppet.

Den stora skillnaden är att dessa delar nu läggs till grundbeloppet i samma gemensamma beräkning.

Du behöver alltså inte längre välja mellan att använda ett schablonbelopp eller företagets löner. Om du uppfyller förutsättningarna kan båda delarna bidra till ditt gränsbelopp.

Hur fungerar det lönebaserade utrymmet från 2026?

Företagets löner kan fortfarande ge ett betydligt större utdelningsutrymme. Men beräkningen har förändrats.

Det lönebaserade utrymmet utgår från den kontanta ersättning som företaget och dess dotterföretag betalade ut året före beskattningsåret.

Från och med 2026 görs ett schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp från delägarens andel av löneunderlaget innan 50 procent räknas fram.

För inkomstår 2026 är avdraget:

8 × 80 600 = 644 800 kronor.

Förenklat blir beräkningen:

(din andel av löneunderlaget − 644 800) × 50 %

Om resultatet blir negativt får du inget lönebaserat utrymme.

Exempel

Anta att du äger 100 procent av ett företag som betalade ut 2 000 000 kronor i kontanta löner under 2025.

Beräkningen blir:

2 000 000 − 644 800 = 1 355 200 kronor

Därefter:

1 355 200 × 50 % = 677 600 kronor

Det lönebaserade utrymmet blir alltså 677 600 kronor, innan övriga begränsningar beaktas.

Till det kan bland annat din andel av grundbeloppet läggas.

Finns löneuttagskravet kvar 2026?

Nej. Det tidigare löneuttagskravet har tagits bort.

Före 2026 behövde du eller en närstående ta ut en viss minsta lön för att få använda lönebaserat utrymme. Det ledde till att många företagare behövde planera sin lön mycket noggrant före årsskiftet.

Det kravet finns inte längre.

Det betyder däremot inte att din egen lön helt saknar betydelse. Det lönebaserade utrymmet begränsas fortfarande av ett tak kopplat till hur mycket kontant ersättning du eller någon närstående har fått från företaget.

Lön är dessutom viktig för andra delar av din privata ekonomi, exempelvis SGI och pension. Att det gamla löneuttagskravet försvunnit betyder därför inte att frågan om lön kontra utdelning har blivit oviktig.

Vad hände med 4-procentskravet?

Även det tidigare kravet på att äga minst fyra procent av kapitalet för att kunna använda löneunderlaget har tagits bort från och med 2026.

Det innebär att även mindre delägare kan få ett lönebaserat utrymme enligt den nya modellen.

För delägare som tidigare föll under fyraprocentsgränsen kan det därför innebära en tydlig förbättring.

Hur fungerar omkostnadsbeloppet från 2026?

Omkostnadsbeloppet, alltså förenklat vad du har betalat för aktierna och vissa ytterligare tillskott, kan fortfarande påverka ditt gränsbelopp.

Från 2026 får du däremot bara beräkna ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.

Räntesatsen är statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus nio procentenheter.

Har du ett omkostnadsbelopp på exempelvis 300 000 kronor räknas räntan alltså bara på:

300 000 − 100 000 = 200 000 kronor.

Vad händer med sparat utdelningsutrymme?

Om du inte använder hela ditt gränsbelopp kan den outnyttjade delen fortfarande sparas till kommande år.

Sparat utdelningsutrymme är alltså inte borta i det nya systemet. Det läggs fortfarande till när det totala gränsbeloppet räknas fram.

En viktig förändring från 2026 är däremot att det sparade utdelningsutrymmet inte längre räknas upp med ränta.

Förenklingsregeln eller huvudregeln – vad väljer man 2026?

Det korta svaret är: inget av dem.

Från och med inkomstår 2026 behöver du inte längre jämföra förenklingsregeln och huvudregeln och välja den mest fördelaktiga.

I stället räknas gränsbeloppet fram enligt en gemensam modell där olika delar kan läggas ihop:

grundbelopp

• lönebaserat utrymme
• ränta på omkostnadsbelopp över 100 000 kronor
• sparat utdelningsutrymme
  = ditt gränsbelopp

Det är alltså fortfarande viktigt att förstå vad de gamla reglerna innebar, inte minst när du tittar på tidigare års K10-blanketter eller jämför ditt utdelningsutrymme över tid. Men för utdelning som hör till inkomstår 2026 ska du utgå från de nya reglerna.

Vanliga frågor om förenklingsregeln och huvudregeln

Finns förenklingsregeln kvar 2026?

Nej. Förenklingsregeln gällde till och med inkomstår 2025 och har från 2026 ersatts av det nya grundbeloppet som en del av den gemensamma beräkningen.

Finns huvudregeln kvar 2026?

Nej, inte som en separat regel. Det lönebaserade utrymmet och en räntebaserad del av omkostnadsbeloppet finns däremot kvar i den nya modellen.

Vad var skillnaden mellan förenklingsregeln och huvudregeln?

Förenklingsregeln gav ett schablonmässigt gränsbelopp medan huvudregeln kunde ge ett större utrymme baserat bland annat på företagets löner och aktiernas omkostnadsbelopp.

Vilken regel var bäst före 2026?

Det berodde på företaget. Mindre bolag med litet löneunderlag använde ofta förenklingsregeln, medan huvudregeln kunde vara betydligt mer fördelaktig i företag med stora löneutbetalningar.

Vad använder jag i stället 2026?

Från 2026 används en gemensam modell som bland annat innehåller grundbelopp och eventuellt lönebaserat utrymme.

Vill du förstå de nya 3:12-reglerna på djupet?

Den här artikeln fokuserar på vad som hänt med förenklingsregeln och huvudregeln. Vill du i stället räkna på ditt gränsbelopp enligt reglerna som gäller från 2026 rekommenderar vi vår kompletta guide till de nya 3:12-reglerna.

Där går vi igenom grundbelopp, lönebaserat utrymme, sparat utdelningsutrymme och konkreta räkneexempel för olika typer av företag.

Lön, utdelning och 3:12 behöver fortfarande planeras tillsammans

Även om förenklingsregeln och huvudregeln har försvunnit är frågan om hur du kombinerar lön och utdelning fortfarande högst relevant. Det nya regelverket förändrar beräkningen, men företagets resultat, likviditet, löner och din privata ekonomi behöver fortfarande vägas samman.

På Saldo hjälper vi företagare att förstå vad reglerna innebär för just deras bolag och planera lön och utdelning utifrån helheten. Vill du veta hur ditt utdelningsutrymme ser ut enligt de nya 3:12-reglerna? Hör av dig till oss så räknar vi på det tillsammans.